Att vara förälder ställer stora krav, eller rättare sagt omgivningen ställer stora krav på oss föräldrar, vi ska liksom vara super människor som har städat hemma, rena och väluppfostrade barn, semestar på "hippa" ställen, ha det bästa förhållandet med partnern, fixa skola, dagis, aldrig glömma en pinal, tandläkar tid eller föräldra möte OCH vara en god vän/ vänninna.

Japp det är PRECIS så lätt som det låter ;)

 

Vi som dessutom har välsignats med barn som har speciella behov, ja där är stigmat ÄNNU större för inte bara har vi samhällets krav på oss vi har också andra föräldrar i samma eller liknande situation som ger oss dåligt samvete för att vi inte ger vårt barn "rätt" kost, rätt avlastning, rätt miljö, rätt stimulans, rätt kosttillskott, rätt massage, rätt korttids, rätta operationer, rätta avgiftningar... ja ni förstår min poäng.

 

Vi har valt en väg som passar oss och den passar säkert inte alla andra, skulle inte ens drömma om det men det jag vill förmedla är LÅT mig då leva den väg vi valt, ok jag ger mitt barn mjölkprodukter men vet DU vad, han GILLAR gräddsåser, smör och fil.... ok jag badar inte mitt barn i avgiftningsbad eller ger honom surkål för magen men vet du vad han mår inte bra av heta bad och han HATAR surkål. Ja jag ger mitt barn gluten och vet du vad han ÄLSKAR verkligen limp macka med grädd ost doppade i varm oboy. Nej jag skickar honom inte på korttids eller avlastning och vet du han behöver det inte och inte vi andra heller. Ja han äter glutamat ibland och vet du det beror på att han ÄLSKAR sallad med knorrs salladskrydda toppad med hemmagjord pepparsås grädd och smörstinn. Det kan hända att han äter azo färgämne även om jag försöker undvika dem men vet du va då ville han verkligen ha den där glassen eller drickan och han blev glad för att få den. Han kan tom dricka det förhatliga aspartamet mellan varven och vet du då var han sugen på cola och det fanns bara light.

Ge inte mig dåligt samvete för att jag låter mitt barn leva, jag vet inte om han får finnas hos oss till vuxen ålder och vet DU en sak, då vill jag att vi INTE ska ha pausat hans liv och hans upplevelser i väntan på den dag han är anfallsfri. Vi har accepterat det faktum att han inte blir det och gör hans och vårt liv så bra det kan vara med så stort innehåll som möjligt och så lite förbud vi bara kan leva med.

Vill du leva ditt liv med ditt barn så snälla du gör det, vill du hålla strikt diet och undvika allt vad föroreningar, gifter och konstigheter är ja men snälla gör det då men ge INTE mig dåligt samvete för att jag INTE nekar mitt barn det han älskar.

Vi vet ju faktiskt inte om min eller din väg är den som ger störst livskvalité i slutänden.